Kärstin

Alla inlägg den 9 januari 2019

Av Kärstin - Onsdag 9 jan 08:14

I söndags så stack Kärstin på skogen för mig jag valde att gå i skogen då det var isgata så vi gick där vi inte brukar gå....färska älgspår blev för frestande för henne. Jag visslade och skrek och tillslut hörde jag en annan hund på långt håll som började skälla   jamen bra då hördes jag då !! Men Kärstin var som vanligt lomhörd   Och där hon stack var det oländigt att gå, nyröjt så det ligger småträd och sly huller om buller och så lite snö på det. Jag snubblade mig fram och var dyngsur i svett samtidigt som jag galde på men inget brunt spöke i sikte. Efter vad som kändes som evighet tog jag mig ut på en liten väg ovanför torpet. Fortsatte att gå och ropa o vissla....efter en kvart hörde jag ett flåsande och där kom hon   jag hade lust att kasta omkull henne och snöpudra henne....ja iof la hon sig självmant och hon slapp snöpudringen jag lovar   jäkla hund vad hon skrämmer mig när hon gör så där. Och jag är på henne direkt jag ser att hon är på väg...men denna gången spelade det ingen roll...nu är det tredje gången hon drar på älg. Jäkla älgar vad ska dom i skogen att göra?   

 

Här hjälper knappt icebugs..dessutom har inte Kärstin några

 

Full i spring

 

  

 

Man är glad om man inte träffas när hon kommer för hon gör det på flit poff rätt på en

 

typ kamikaze pilot

 


 


 

balansen är det inget fel på

 

Kollar varför myrorna har så stor öppning...nej det är inte Kärstin som gjort hålet...måste vara räven

 


 

sniff sniff...hm....luktar det älg måntro?

 

bra spaningsplats

 

hallå älgarna var är ni??

 

smita? Nää inte skulle väl jag   

 

skoja bara

 

hejdå matte vi ses om ett tag

 

helt slut...

 

var iaf inga fel på henne då....men på kvällningen när hon sovit ett bra tag och vi skulle ut så haltade hon hittade inga fel nånstans men blev rädd att det var i hasleden som hon hade fel i för c,a 1 år sedan och det blev tre månader i koppel, då det var högerbak hon haltade på nu också

     

På måndag morgon skuttade hon på tre ben och vägrade stödja på benet...hon la sig i soffan och då satte jag på mig pannlampa och glasögon och då kunde jag se att det var lite blod på en trampdyna och jag fick knappt ta i tassen. Så vi fick tid i Strömsholm på eftermiddagen för jag var ju fortfarande rädd att det kunde vara hasen ...eller om det satt fast något i tassen då hon hade så himla ont! Där hade vi turen att få en helt suverän veterinär Sivert Viskjer (tack Margot) han kollade igenom Kärstin grundligt och böjde och tryckte över hela henne men hon visade ingen smärta förutom från tassen....så min oro om hasen kunde jag släppa. Hon sövdes så han skulle kunna peta i tassen och känna om det fanns något kvar, men han hittade inget förutom att det var ett djupt sticksår men för säkerhetsskull så tog vi röntgen också men det visade inget heller. Så det blev antiinflammatorisk medicin plus smärtstillande i en vecka och sen fick hon en strumpa att skydda tassen med när hon är ute hoppas att hon slipper den kanske i morgon för tassen ser jättefin ut och nu fick vi snö igen så det är ju rent och fint, det är ett helsicke att ta på den för den är som en ballong ungefär   

 

Hon visar ingen hälta nu men ska ta det lugnt några dagar till innan jag törs gå längre promenader med henne så det hinner läka mer i tassen men det ser jättefint ut...ta det lugnt det ordet gillar eller förstår inte Kärstin det har hon aldrig gjort, vi är väldigt oense just nu, hon har myror i brallan, vi kör nosework spelar spel gömmer godis osv...men nu när jag fått vägen plogad så ska jag lägga blodspår på vägen det tycker hon är kul...kommer väl se horribelt ut med blod på det vita      




ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se