Kärstin

Alla inlägg den 19 december 2018

Av Kärstin - 19 december 2018 08:10

I förrgår kom jag på den geniala ideén att ta hemvägen över fallet!! Joo det hade ju snöat lite men jag tänkte att det är fruset och bra att gå där så jag behöver inte bekymra mig om att min lilla bruna odåga ska bli smutsig   Jo nog var det rent allt OCH förbaskat ljust med snön, allt flöt ihop och jag såg INTE alla gröpper och rötter....POFF så hade jag stoppat kängan under en rot och stöp som en murknad fura....tog emot mig med armarna och kameran så snön yrde och undslapp mig ett stön....Kärstin kom som en raket och tyckte det där såg skoj ut så fick skydda ansiktet för att inte bli snöpudrad   Kameran klarade sig tack o lov och jag med förutom ömmande armmuskler. Tänkte iaf till och tog kortaste vägen över fallet så vi kom ut på vägen fortare!

 

Kollar in jägarnas näste   man vet aldrig om dom glömt någon limpmacka med korv

 

Dom har röjt lite i skogen

 

så småträd och sly ligger huller om buller

 

det bekymrar inte Kärstin

 

hon plöjer fram som vanligt

 

hon kan inte låta bli

 


 

hej o hå

 

hopp

 

hon hoppar upp på det mesta

 

kan ju bero på att jag belönat allt sånt, som stubbar o nerfallna träd perfekt balansträning

 

kom du också matte

 

synd att bilderna blir så mörka pga snön

 

hon far ju fram som en skogsmaskin

 

erkänner att jag blir liiite nervös ibland

 

tänker på att det är 1 år sedan hon blev så halt och fick gå i koppel i 3 månader!!!!

 

tok Kärstin

 


 

blir det nån godis?

 

Sen när vi kommit ut på vägen så började hon vädra med näsan i vädret

 

talade om för henne att nää du lägg ner det där

 

meen.....

 

sen drog hon som en avlöning...och jag skrek neeej kom HIIIIIIT....STAAAANNAAAAA....men hon hade inga öron  nu var det ju ganska långt från en storväg men jag hörde plogbilen men det hörs ju långt över fallet...men blev faktiskt lite orolig där....jag började gå neråt den lilla väg jag var på men vände och visste inte hur jag skulle göra, jag skrek och visslade så tillslut var jag så torr i munnen att jag fick vara tyst...bestämde mig för att gå neråt igen ....efter 10 min som kändes som en timme så hör jag henne som en blåsbälg och ser henne komma över fallet ovanför...alltså inte från det håll hon försvann....jaja jag blev sååå lättad men trätade och muttrade på henne och talade om att hon aldrig ska få vara lös igen   

 

skithund  


Ovido - Quiz & Flashcards